Har varit på min första valpkurs"lektion" igår, å kände mej SUR när jag kom hem....()

Orsaken var att jag kände mej som en "sämre" hundägare för att jag/vi vill ha en familjehund som passar OSS...vår hund FÅR ligga i soffan o mysa med oss, den FÅR säga gomorron i sängen och busa med barnen o oss (ja, fast helst inte i sängen då)....ja, så. Däremot så vill jag naturligtvis att den kommer när jag ropar, inte skäller, hoppar omkull folk för att hälsa (vår hund blir Stoor), kan vara lös och en massa annat.."vardagslydnad" som jag tycker. MEN efter kursen kändes det inte bra, fick känslan av att om man "brister" (?) i sin uppfostran så beror det på slöhet...(enligt några deltagare..)ungefär. Eller okunskap. Att man VILL ha en hund som är en del av familjen verkar inte finnas...... nu är jag negativ. Det blir säkert bättre sen, kanske jag missförstod..? Eller så är det kanske bara jättesvårt att förstå om man själv har en annan typ av hund och verkligen är intresserad av hundträning som hobby.

Nåväl, kursen fortsätter nästa vecka o jag kommer att gå. För att lära mej den "vardagslydnad" JAG behöver!!!!!!

Imorron ska jag vara positivare...jag lovar!